Vi skrev redan för några år sedan om detta med att försöka släppa de sk. etiketterna på våra hundar. Att sluta ge dem olika epitet och i stället kunna se till de beteenden som hundarna faktiskt utför. Det är lika relevant idag som då. Så här kommer en omarbetad repris.
Min hund är ilsken, snäll, vänlig, trevlig, rädd, osäker, hysterisk, uppvarvad, tokig, adhd, rolig, stressad, undergiven, osv. osv. Du har säkert hört hundägare beskriva sina hundar med någon av de här ”egenskapsetiketterna” som beskrivning på sin hund. Kanske gör du det också? Dr Susan Friedman myntade begreppet ”Unlable me” och menar att det finns en fara med dessa ”egenskapsetiketter”. En fara för att det delar in hundar i fack, vilket i sin tur står i vägen för att förstå hundens beteende och den hjälp den behöver för att förändra dessa beteenden.

Problematiskt med sådana här etiketter (lables) är att vi lägger in så olika betydelse i dem. De beskriver någonting subjektivt, utifrån den person som använder etiketten. Det innebär att etiketten kan betyda flera olika saker. Att vara arg, snäll, vänlig, rädd, osv är inga beteenden i sig men för den som använder dem betyder det vanligtvis flera olika beteenden. Ta tex snäll. Vad är en snäll hund? För någon är det en hund som inte gör väsen av sig, går dit den blir tillsagd att gå, mest ligger i sin korg och låter sig bli kliad. För någon annan betyder en snäll hund en hund som är uppmärksam, accepterar andra hundar och gnyr och skäller när jag kommer hem. Snäll blir därmed en etikett som vi satt på en rad olika beteenden och som enligt vår uppfattning gör dem till det ordet betyder. I båda exemplen på snäll beskriver vi inte hundens beteenden utan ger hunden i stället en etikett som kan betyda många olika saker. Det skulle kunna finnas en risk med att en hund som utför beteendena att mest ligga i sin korg och att inte göra väsen av sig är en hund som i själva verket inte mår bra men genom etiketten vänlig förbiser vi det och hunden får ingen hjälp.

Om det handlar om etiketter med negativ laddning t.ex. ilsken, aggressiv osv är risken för missförstånd, feltolkningar och därmed felaktigheter ännu större. Om vi är några stycken som pratar om en hund och beskriver den som ilsken, kommer någon tänka att den flyger på allt den kommer åt, den andra att den bara morrar när den ser andra hundar och en tredje att den morrar när främmande människor kommer för nära. Men samtliga tre etiketterar hunden som ilsken. Vad de egentligen har beskrivit är tre väldigt olika beteenden, att flyga på allt som kommer nära, att morra mot främmande hundar och att morra mot främmande människor som kommer nära.
Om etiketten exempelvis är ”ilsken” riskerar vi, fortsätter Dr Susan Friedman, ha öppnat för en del fallgropar eftersom etiketter är diffusa och upp till var och en att definiera och de kan inte testas. De har en tendens att bli självuppfyllande och låta konceptet bli självuppfyllande.
De ger oss en falsk trygghet om att ha hittat ”problemet”. Och de frestar oss att använda ineffektiva träningsmetoder; som att inte göra någonting, straffa hunden för att den säger att en person är för nära, tvinga fram en hund till ett möte den är obekväm i osv.
Med etiketter riskerar vi att missa att se hunden för vad den är och se de observerbara beteendena.

Det är beteenden vi ändrar, inte etiketter. Det är genom att observera och se beteenden som vi kan förändra de beteenden vi inte vill ha. Ett beteende är vad ett djur gör under givna betingelser och som kan observeras, alltså helt enkelt det hunden gör. Det finns alltid en förutsättning som ett beteende är beroende av. Kan vi ändra den förutsättningen har vi möjlighet att ändra beteendet. Här pratar vi om de operanta beteendena, de som styrs av dess konsekvenser och inte reflexbeteenden som att tex blinka vid en smäll nära ögonen osv.
Så för att ändra ett beteende behöver vi veta vad som orsakat beteendet och vilken konsekvens beteendet fick. För bara genom att ändra de faktorer som utlöst beteendet eller konsekvensen kan vi ändra beteendet.
Ett exempel på en metod för beteendeförändring är den sk. ABC-metoden
– ANTECEDENTS – föreliggande omständigheter, händelse
– BEHAVIOR – beteende
– CONSEQUENCE – konsekvens

För enkelhetens skull, tänk om (B) när (A) så (C)
Tex: Den bakgrundsinformation vi har, det som händer och vi observerar
A – Person kommer in genom dörren.
B – Hunden slänger sig upp på personen
C – Personen hälsar på hunden
Förslag på förändring skulle då kunna vara.
A – Person kommer in genom dörren
B- Hunden kastar sig fram mot personen
C – Personen går ut igen.
Tex: Den bakgrundsinformation vi har, det som händer och vi observerar
A – Vi är ute på promenad
B – Främmande hund närmar sig
C – Hunden morrar
Förslag på förändring skulle då kunna vara.
A – Vi är ute på promenad
B – Främmande hund närmar sig
C – Vi vänder och går åt ett annat håll
Tex: Den bakgrundsinformation vi har, det som händer och vi observerar
A – Vi är ute på en promenad
B – Främmande människor närmar sig
C – Hunden morrar
Förslag på förändring skulle då kunna vara.
A – Vi är ute på promenad
B – Vi ser människor
C – Hunden får en köttbulle och vi ökar avståndet
Lycka till!